Barelvi (بارعلوی، لیسانو بارعلوی) även kallat Absardiska (ابساردی، لیسانو ابساردی) är ett muslimskt indisk språk. Indoeuropeisk språk familjen som tillhör Indoarisk språk som tillhör Dardisk språk. Barelvi är Absardiens officiellspråk. I 1250talet var barelvi officiellspråk i Darbarien, 1480talet var barelvi officiellspråk i Hishmetien, 1550talet var barelvi officiellspråk i Mahtdatien, 1620talet var barelvi officiellspråk i Hekmatien, 1950talet var barelvi officiellspråk i Absardiens kungariket och nu är barelvi officiell språk i Den Islamiska Republiken Absardien.

EtymologiRedigera

Ordet barelvi kommer från Bareilly som ligger i Uttar Pradesh i Indien.

HistoriaRedigera

Barelvi är ett muslimskt språk som född i Indien. Barelvi är ett Indoeuropeiskt språk. Från 1250 till 1420 var barelvi Darbariensofficiellspråk, från 1420 till 1635 var barelvi hishmetiensofficiellspråk, från 1635 till 1880 var barelvi hekmatiens officiell språk. Barelvi liknar mest Urdu, därför urdu och barelvi är besläktat med varandra.

DialekterRedigera

  • Sirhindi: Det dialektet som talas i Absardien.
  • Takoi: Det dialektet som talas i Indien.
  • Sakari: Det dialektet som talas i Sri Lanka.
  • Kahdahna: Det dialekter som talas i Bangladesh.

AlfabetetRedigera

Barelvi från höger till vänster en arabiskt alfabetet. I barelvi alfabetet finns 42 bokstäver. En del bokstäver från urdu, en del bokstäver från persiska och en del bokstäver från andra språk som skrivs med arabiskt alfabetet. Sakari och Kandahna dialektet använder nastaliq handstil. Takoi dialektet använder muhaqaq handstil. Sirhindi dialektet använder nesikh handstil. I turkiet använder man Rika handstilen. I irak använder man taliq handstilen, I iran använder man tewki handstilen. I saudi arabien använder man thuluth handstilen. I Kirinstan använder man kamkri handstilen.

VokalerRedigera

  • ا، ع، ی، و
  • اً، عً، یً، وً

KonsonanterRedigera

  • ب، پ، ت، ث، ٹ، ج، چ، ح، خ، څ، د، ذ، ر، ڑ، ز، ژ، س، ش، ص، ض، غ،ڠ, ۼ، ط، ظ، ڟ

HandstilerRedigera

MuhaqaqRedigera

Barelvi (موحاقاق) I barelvi alfabetet använder man så mycket skrivs av viktiga saker.

NesikhRedigera

Barelvi (نعسیخ) i barelvi alfabetet använder man så mycket av viktiga saker.

RikaRedigera

Barelvi (ریقا) i barelvi alfabetet använder man ibland vid församlingar.

TewkiRedigera

Barelvi (تعوکی) i barelvi alfabetet använder man ibland vid prattningar.

TalikRedigera

Barelvi (تالیک) i barelvi alfabetet använder man ibland vid skrivningar.

SiffrorRedigera

  • 1 ahad, wahid, yehd, yek, eyk
  • 2 du
  • 3 seh
  • 4 chawar, erb
  • 5 penj
  • 6 shuas
  • 7 hewd, hawdha, handaw
  • 8 hejd, heshd
  • 9 new, bewqeh
  • 10 dew
  • 11 dewahad, dewahid, dewyehd, dewyek, dewek, dewthah, dewamah
  • 12 dewdu
  • 13 dewse
  • 14 dewchawar, dewerb
  • 15 dewpenj
  • 16 dewshuas
  • 17 dewhewd
  • 18 dewhejd, dewhesht
  • 19 dewnew
  • 20 basat, beshar
  • 21 basatahad, basatahid, basatyehd, basatyek, basateyk
  • 22 basatdu
  • 23 basatse
  • 24 basatchawar, basaterb
  • 25 basatpenj
  • 26 basatshuas
  • 27 basathewd
  • 28 basathejd, basatheshd
  • 29 basatnew
  • 30 suax
  • 31 suaxahad, suaxahid, suaxyehd, suaxyek, suaxeyk
  • 32 suaxdu
  • 33 suaxse
  • 40 chawal
  • 50 penjad
  • 60 shust, shestah, shahim
  • 70 hewad
  • 80 hejad
  • 90 newad
  • 100 suwad
  • 1000 hewazar
  • 1,000,000 milyon
  • 1,000,0000 milyard

DagarRedigera

  • Måndag= minhom, dushemvi
  • Tisdag= yasumuna, seshemvi
  • Onsdag= alimina, chawarshemvi
  • Torsdag= hakimina, penjshemvi
  • Fredag= cumah, aramah
  • Lördag= cumerat, shemvi, sept
  • Söndag= yefutu, yekshemvi

MånaderRedigera

  • Januari= cemalin, qanunoy past
  • Februari= selamin, showat
  • Mars= Husrin, Mard
  • April= adnin, newsan
  • Maj= nasrin, mayez
  • Juni= irsalin, hezuyran
  • Juli= marwadin, temmoz
  • Augusti= minhavfin, abost
  • September= mekulin, sebtember
  • Oktober= gufranin, tishrinoy seft
  • November= lefineimin, tishrinoy past
  • December= leficeimin, qanunoy seft

ÅrstiderRedigera

  • Vinter= mededin, zewmestan, musimoy serumyan
  • Vår= cuin, behar, musimoy guliyan
  • Sommar= asrin, hawen, musimoy gerumyan
  • Höst= lumezetin, pawez, musimoy baranyan

DialogRedigera

  • Hej= Salamat
  • Vem är du?= Kya as te?
  • Vad menar du=Me seiki natid
  • Jag förstår inte ditt språk=Me selem begif xobal bewasi
  • Jag är din bästa kompis= Me as ten xobir hewal
  • Vad heter du?= Kya as te name?
  • Jag heter Esmael= Me as name Esmael
  • Var kommer du ifrån?= Kor te teren?
  • Jag är indier= Me as hindi
  • Vilken språk talar du?= Kyan lisan te lafz?
  • Jag talar barelvi och svenska= Me lafz barelwi a swedi
  • Ha det så bra= Xobmahad
  • Adjö= Alwida
  • Hejdå= Masamat
  • Sköt om dig= Be xod xob serz
  • Vises= Serz te
  • Gud välsigna dig= Allah mahjad sikoy zhajid

KärlekRedigera

  • Jag är kär i dig= Me as mehr be te
  • Jag älskar dig= Me mehr te
  • Jag borde älska dig= Me mehebet te
  • Jag ge liv åt dig= Me da dayna men can bah te

Jag offrar mitt liv för dig= Me daho dayna mahaba bah te asbah

Viktiga PersonerRedigera

  • Darbar Sah Alim
  • Darbar Sah Murtaza
  • Darbar Sah Ashiq
  • Darbar Sah Muhammed
  • Hamid Ali Han
  • Mahdiq Suqollah
  • Samhay Abodah Hamah
  • Shafiq Ali Han
  • Ustad Amanat Ali Han
  • Sultan Badahser
  • Sultan Hamid
  • Shafiq Muhammad Sah
  • Mahjodeen Muhammad Sah

Böcker om barelvi språkRedigera

  • Hintce, Urduca ve Barelvice (turkisk översättning)
  • Hindi, Urdu och Barelvi (svenskt översättning)
  • Hindi, Urdu and Barelvi (engelskt översättning)
  • Hindi, Urdu a Barelwi (barelvi)
  • Hindi, Urdu aur Barelwi (urdu översättning)